Josefin Olevik

Oct 24, 2024 | dn.se | Josefin Olevik

Tv-serien ”Somebody somewhere” är en slags enhörning. Den borde inte finnas. En lågmäld berättelse om ett gäng kufar som varken ser bra ut eller mördar någon, som gillar att baka bullar till kyrkoträffar och dra dåliga vitsar. Ändå har den gjort succé. Fansen är fulla av kärlek och från pilotavsnittet, som de inblandade egentligen inte trodde på, har det blivit två säsonger och nu kommer den tredje och sista. – Det här är väldigt mycket mitt eget liv.

Oct 11, 2024 | dn.se | Josefin Olevik |Beatrice Lundborg

Söderhamn den 18 juni, kl 21.52. Ekipaget är på väg ut ur Söderhamn. Först kör cirkusdirektör Trolle Rhodin den tredje med toalettvagnen på släp. Porslinstoaletter! Därefter kommer Trolles egen husbil med 55 kvadrats boyta och inredning i imiterad marmor. I förarhytten sitter Trolles flickvän, cirkusprinsessan Susan Jasters, hennes exman och artistpartner samt deras 15-årige son Brandon. Så följer de största vagnarna med tonvis av byggmaterial till tältet. Vidare de mindre husbilarna.

Sep 6, 2024 | dn.se | Josefin Olevik

Det är papporna och tystnaden som plågsamt förför mig när säsong fyra startar. SVT:s ambitiösa serie ”Född 2010” är tillbaka och de åtta barn som kamerateamet följt sedan födseln har hunnit fylla 13. En avgrund har öppnat sig mellan föräldrar och avkommor. Det är inte första gången som filmare följer en grupp barn under uppväxten, ändå framstår dramaturgin som den perfekta.

Aug 25, 2024 | dn.se | Josefin Olevik

Ett frö fångar vind utanför det stora röda huset. Voltar över lusthusen och poolen, änglarna och citrusträden. Torsbyfjärdens dyning bländar mellan tallarna och på ett trädäck sitter Christina Schollin i stråhatt. – Där! Titta! Där kommer den, fjärilen! utropar hon. Men nej, den här gången är det ett maskrosfjun. I Värmdös skärgård, strax utanför Stockholm, har Christina Schollin skapat ett hem för sin stora familj och en perfekt inramning till den hon allra helst vill vara.

Aug 2, 2024 | dn.se | Josefin Olevik

Poeten Judith Kiros tar hjälp av de döda, i en spökhistoria i flera akter. Det börjar med den privata sorgen över en vän som dog när han inte alls borde dött (kanske för att psykiatrin var nedbantad?) och växer till en genomgång av all världens döda, som inte heller borde dött. Tror du på spöken? Judith Kiros gör det, och hon vill undersöka förhållandet mellan levande och döda, liksom grunden för solidaritet.