-
2 weeks ago | 
dn.se | Linus Larsson |Maria Westholm
När Open AI släppte Chat GPT hösten 2022 byggde den på version 3.5 av AI-modellen GPT. Många tappade hakan. Men snart började det viskas om nästa modell, och hur mycket bättre den skulle vara. Bättre, med andra ord större. GPT 3 hade byggt på 175 miljarder parametrar, ett sätt att mäta AI-modellens storlek. GPT 4 skulle bli fem gånger så stor. Tusen miljarder parametrar. Tanken svindlade. Vissa blev rädda, andra hoppfulla. Och mycket riktigt blev modellen bättre än sin föregångare.
-
Jan 17, 2025 | 
dn.se | Anna Gustafsson |Maria Westholm
En januaridag i Finland är det risk för halka i stora delar av landet. Väderkartan från Meterologiska institutet i Helsingfors är full av tecknade fotgängare som står på ändan i gula fält från norr till söder. – Eftersom allmänheten har tillgång till vädervarningarna kan de ta ställning till om de ska stanna inne eller gå ut med lämpliga skor för att klara halkan bättre, säger Jani Parviainen, som ansvarar för tjänsten för hårt väder på Meterologiska institutet.
-
Jan 13, 2025 | 
dn.se | Maria Westholm |Anna Gustafsson
Förra vintern sökte över femtusen patienter vård för halkolyckor i Region Stockholm. Det kostade sjukvården mer än hundra miljoner kronor – och värst drabbades en välmående del av innerstaden, visar DN:s grafik. Är du redan prenumerant, logga in för att fortsätta läsa. Du får tillgång till alla artiklar på DN.se och i DN-appen. Läs gratis till 31 mars 2025, sen för halva priset i ett år (59 kr/mån). Därefter ord. pris 119 kr/mån.
-
Nov 7, 2024 | 
dn.se | Sverker Lenas |Maria Westholm
Ju rikare en människa är, desto högre blir i allmänhet personens klimatpåverkande utsläpp, visar forskning. Det gäller inte minst de 0,003 procent av jordens befolkning som har lagt sig till med vanan att flyga i privatjet. En ny studie publicerad i Nature Communications Earth & Environment har för första gången kartlagt hur stora utsläpp som privatflygandet orsakar.
-
Nov 6, 2024 | 
dn.se | Maria Westholm
I segertalet framhöll Donald Trump koalitionen av nya väljargrupper som säkrade hans väg tillbaka till Vita huset. – De kom från alla håll, fackföreningar, icke-fackliga, afroamerikaner, latinamerikanska, amerikanska, asiatiska-amerikanska, arabamerikaner, muslimska amerikaner. Vi hade alla. Och det var vackert. Det var en historisk omställning, som förenade medborgare med alla bakgrunder kring en gemensam kärna av sunt förnuft, sa Trump från podiet.
-
Oct 29, 2024 | 
dn.se | Maria Westholm
Batterier. De har seglat upp till en av världens mest strategiska produkter. De sägs vara nyckeln till framtidens transporter, energisystem och försvarsteknik. Framför allt bildar batteriet hjärtat i en elbil, där det står för nästan halva produktionsvärdet. 2035 ska elbilarna stå för hela nybilsförsäljningen i Europa. Men DN:s genomgång visar att av de elbilsbatterier som tillverkas i världen 2024 är tre fjärdedelar producerade av kinesiska bolag.
-
Oct 26, 2024 | 
hbl.fi | Johan Nilsson |Maria Westholm
Nyligen satte rymdfarkosten Hera kurs mot en liten himlakropp. Syftet är att undersöka om vi på jorden kan skydda oss mot dödliga asteroider i framtiden. – Det finns tusentals av dem där ute som vi inte har någon koll på. Vi sitter i en kulsvärm, säger rymdforskaren Jan-Erik Wahlund. Öppna bild i helskärmslägeAnnonsI filmen Armageddon (1998) hotar en stor asteroid jorden. Undergången är nära. Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa skickar dock upp ett gäng glada oljeborrare med Harry S.
-
Oct 20, 2024 | 
dn.se | Johan Nilsson |Maria Westholm
I filmen Armageddon (1998) hotar en stor asteroid jorden. Undergången är nära. Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa skickar dock upp ett gäng glada oljeborrare med Harry S. Stamper (Bruce Willis) i spetsen. Den bästa lösningen, åtminstone enligt manusförfattarna, är nämligen att ta det säkra för det osäkra och borra hål i stenbumlingen och spränga den i bitar med hjälp av kärnvapen.
-
Oct 7, 2024 | 
dn.se | Johan Nilsson |Stefan Rothmaier |Maria Westholm
När kroppen ska bilda proteiner använder sig cellen först av en molekyl som kallas för budbärar-RNA eller mRNA som kopieras från arvsmassan (punkt 1 i grafiken nedan). Denna mRNA-molekyl används sedan som en mall vid tillverkningen av proteiner (2). Vilka och hur mycket protein som cellen tillverkar beror på celltypen (3). Länge trodde man att mängden protein enbart styrdes av hur mycket mRNA som tillverkades.
-
Sep 18, 2024 | 
dn.se | Maria Westholm
En strimma av ljus och normalitet når äntligen svensk ekonomi. Men hur står det egentligen till i landet efter pandemin, kriget i Ukraina, kostnadskrisen och räntechocken? Är du redan prenumerant, logga in för att fortsätta läsa. Vårt smidigaste paket. Ingen bindningstid. Läs alla DN-artiklar gratis till 1 december, sen för halva priset i ett år (59 kr/mån). Därefter ord. pris 119 kr/mån. Alla artiklar på DN.se och i DN-appenDN EnkelVårt smidigaste paket. Ingen bindningstid.
